Regeringen la i helgen fram ett par skarpa förslag om skattelättnader för framtiden som de är beredda att titta på om ekonomin tillåter. Jag har sagt det föruti, och jag säger det igen: sunda statsfinanser är början till god politik, inte slutet. Nu ser vi hur alliansregeringens satsningar i gpda tider har stärkt oss genom finanskrisen, och att man nu kan satsa på saker som är viktiga för Sverige framöver.
En sån fråga är den skatt som utländska experter betalar. Det går faktiskt inte att undvika att i internationella mått är den skatt som tillfälliga experter betalar alldeles för hög. De är nästan aldrig i Sverige länge nog för att åtnjuta de fördelar av bra förskolor och skolor, sjukvård och kultur, för att vårt skattetryck ska kännas motiverat.
Samtidigt behöver vi de här experterna. Det går inte heller att undvika faktumet att Sverige är ett litet land, och att vi inte kan få alla experter från vår egen befolkning så att säga.
Ett problem med expertskatten har varit att den är svårförutsägbar – vem är egentligen expert? Därför är regeringens öppning för att drastiskt förenkla reglerna och därmed locka fler experter till tillfälliga uppdrag i Sverige otroligt välkomna. Om genomfört kommer det här att gynna många Stockholmsföretag, och därmed öka både antalet jobb och resurserna till välfärden. Fler såna reformer!
Uppdatering 12/4/2011 klockan 11:33:
Noterar att det är fler än jag som länge efterfrågat en bättre expertskatt. Såhär skrev Carin Jämtin för ett par år sedan:
“I dag har Sverige en så kallad expertskatt som ger en viss skattelättnad till utländska nyckelpersoner. Men när jag träffar representanter för svenska storbolag blir det uppenbart att expertskatten är allt för begränsad till sin omfattning och för krånglig till sin konstruktion. I dag är det endast omkring 600 personer som har denna skatterabatt i Sverige. Detta kan jämföras med expertskatten i Danmark som omfattar omkring 2.000 personer. Därför bör det prövas om den svenska expertskatten kan utvidgas och förenklas.”
Inlägget Bra om expertskatt i SvD dök först upp på Sten Nordin.
